Barndomsminne 5 - Under-sängen-hångel
Jag hade en lila tröja med dragkedja i halsen och på högra bröstfickan. Den var nyinköpt på JC och var sådär muffsig på insidan som nya tröjor är...eller åtminstone var då förtiden. Troligtvis ett par jeans och flätor till det. Het med andra ord (höhö).
Partyt drog igång. Lite dans, popcorn och busiga blickar. Några av tjejerna stod utanför på trappen och tjuvrökte (upp-upp-upp, F är ju snart där inser jag nu....iiiiiiiiiiii) men jag var inte nåt för sånt så jag bara stod med.
Kvällen gick, par började pussas men "min" kille visade inga teckan på att vilja hångla. Gissar att jag tillslut i princip försökte draaa in honom under en säng. Han gjorde motstånd och jag insåg att vi nog inte skulle bli nåt riktigt par ändå. Det blev vi aldrig förr eller senare heller.
Party party - ja, vilka minnen man har! Vi brukade släcka ner i rummet och så turades tjejerna och killarna om att sitta ner på olika platser i rummet och det andra gänget gick runt och satte sig vid en person i taget i kanske 10 minuter. Underförstått: hångeldags! Oftast satt jag mest och kände mig blyg. Ibland räknade man ett- två - tre och sen gav man varann en puss.
Ja eller några år senare i Fanna BKs klubblokal. Lampan släkt och "rundgång" i rummet. Sen på vägen hem diskussioner om vilken kille som kysstes bäst *g*
Ja jisses och jag säger som du, SUCK snart är J o F där!!!!!!!!!!!!!!!!!
/Minksy
Ja, det går väl undan. Ibland kan det vara en fördel att inte ha barn - man förstår inte själv hur hemskt gammal man blir för varje år. *hahaha* För barn växer ju så fort och man ser sån skillnad för varje år på dem.
Det konstiga är ju att det bara är BARNET som växter. Själv blir jag ju konstigt nog aldrig äldre än 27 *eh*