Inne med längd
Jag är inte särskilt van längdåkare själv och mina skidor är säkert femton år gamla men håller fortfarande. När jag tar mig runt 5km-spåret strax bakom knuten - en underbar naturupplevelse förresten - går det kanske hellre säkert än fort...ingen speedy Gonzales direkt. Men jag står stadigt i nedförsbackarna nuförtiden och det är jag stolt över.
Jag skulle ge hur mycket som helst för att få se BambiMannens första stakande glid i spåret - och första nedförsbacken...
Hejja, hejja!!
Jag kan bli riktigt sugen på längdskidåkning när vädret är soligt och det gnistrar i snön. Men jag har inte åkt på över 15 år.
Du frågade om tips till en ridskolelev i min blogg! Jaa... har du ridit alls förr, när du var liten/yngre? Tipset är annars:
* lär känna hästarnas språk väl, vilket du gör rätt bra från marken. Läsa av när de är glada, arga, nyfikna. Se därför till att borsta, kratsa hovar och sadla själv inför lektionerna. Be om hjälp av tjejerna i stallet så att du får lära dig!
På hästryggen:
* sitt rak i ryggen, hellre bakåtlutad än framåtlutad, men slappna av i benen så att du sitter stabilt. Tänk: låååånga ben och hälen neråt.
* Om du kommer i obalans kan du alltid hålla i sadeln eller hästens man (det gör inte ont på den).
* Var modig! Hästar på ridskolor är i regel de allra snällaste man kan finna. Speciellt när det sitter en nybörjare på ryggen, då tycker de det är ganska skönt att slippa så mycket "krav".
Lycka till med ridningen!! När är det dags första gången?
Drog ett varv med långfärdsskridskorna igår. Det är inte dumt heller!
Jo, jag har ridt litegrann tidigare. Rädslan gör nog att jag har lite svårt att tolka deras språk. Jag ser gärna att alla vill bitas. Och om jag för en gångs skulle bestämmer mig för att hästen bara vill nosa och vara gullig - och då kan den försöka nafsa till. Sist fick jag en fläskläpp av en rar men hungrig häst som ville komma ner till höet istället för att bli tränsad.... Men jag lär mig ju varje gång jag är med F i stallet så det har blivit bättre.
Mest problem har jag med att hålla fötterna i stigbyglarna, det går bara inte. De glider ur hela tiden och följdaktligen skumpar jag helt okontrollerat. Jag ska försöka tänka på det där med låååånga ben =D
Så måste jag köpa ridstövlar och säkerhetsväst, det känns som ett måste och en förutsättning, inte sant? Sen är det dags, men först efter sommaren, de hade tyvärr ingen nybörjargrupp för vuxna nu i vår, jag som var så peppad....
Det där med stigbyglarna är typiskt när man är ny och ofta är det just för att man börjar hamna i "knipläge" och då dras benen upp i sadeln. Avslappnade ben är viktigt.
Du kommer nog komma över den där rädslan. Men det är klart förståeligt att man är osäker när man inte kan deras språk! Det är ju stora djur och de har mycket muskler! Det vore konstigare om du var helt orädd för dem.
Jag har inga ridstövlar! (trots egen häst) Jag rider i ett par vandringskängor som är suveräna. Däremot så funkar inte gummistövlar något vidare. Så; ridstövlar är helt klart en bra investering. Det brukar hjälpa att "stadga upp" benet bra. Hjälm är absolut nödvändigt (men det brukar man ju kunna låna på ridskolan). Säkerhetsväst har jag aldrig använt, men å andra sidan har jag ju ridit i ca 30 år nu (dvs man ramlar av väldigt sällan, även om det KAN hända) och jag håller inte på med hoppning eller fälttävlan som ju är mer "risky". Men är man lite obalanserad och ny så kan säkerhetsvästen vara en bra investering; om inte annat så slipper man vara så orolig att slå sig om man ramlar av.
Lycka till med ridningen!